Luolaistennummi, dvs. nuvarande Parola malm 1767

Parolas lejon: I flygfältets södra ände finns en staty som restes till minne av kejsar Alexander II:s besök på Parola malm 1863. Statyn, skapad av bildhuggaren Enas Sjöstrand, avtäcktes 1868. Den restes av finländska officerare. Foto: Hattula kommuns bildarkiv / Erkki Kivikari

Lägerområdet i Parola år 1944. Foto: Boken "Tapparasta Tankkeihin"

Avdelta Pionjärkompaniets inkvarteringsbaracker vid ”Heliga vägen” i slutet av 1940-talet. Foto: Boken "Tapparasta Tankkeihin"

Dagligstugan i baracken på Parola malm 1951. Förefallande ren och snygg, men den var trång och i dåligt skick. Foto: Boken "Tapparasta Tankkeihin"

Foto: Pansarskolans bildarkiv

Pansarskolans chef i ett utdrag från stämningsrapporten 15.12.1948 - "Sinnesstämningen och tjänsteivern är god bland eleverna även om de erkänt dåliga inkvarteringsförhållandena gör livet obekvämt. På sistone har det inte funnits något att anmärka på vad gäller mat och utrustning. Dock förefaller sådana småsaker som tillgång till elevmärken för fastsättning på ärmarna vara utom räckhåll, men detta måste kompenseras med bra fantasi."

Utvidgning av kasernområdet i Parola 1945–1981. Foto: Boken "Tapparasta tankkeihin" / © Lantmäteristyrelsen.

Pansarbrigadens första tegelbyggnad var bastun från 1952 (i hörnet av Tavastehus lv-batteri). Foto: Boken "Tapparasta tankkeihin" / Olli Tikka

År 1952 färdigställdes den första kasernbyggnaden (108) i tegel på Parola malm. Samma kaserntyp hade också kasern 109, som blev färdig år 1954, och två år senare bilkompaniets kasern. Foto: Boken "Tapparasta tankkeihin" / Olli Tikka

Duschrumslösningar för kaserner som moderniserats samt byggts efter kriget. Till vänster 1960-talets duschrum "V-8" med tvättfat, till höger duschutrymmen i artillerikasernen som byggdes i mitten av 1980-talet. Foto: Boken "Tapparasta tankkeihin" / Olli Tikka

Soldatskåp. Till vänster skåpmodell från 1926 som var i bruk ett femtiotal år. Utrustningens utseende förändrades, men skåpordningen förblev densamma. Vid behov inrymdes utrustning för två man i skåpet. Till höger fasta skåp i kasernen som byggdes i mitten av 1980-talet. Ett skåp, tillhörande Jägarbatteriets (nuvarande Jägarartilleriregementet) gruppchef, från 1988. Bilder: Boken "Tapparasta tankkeihin" / Olli Tikka

I byggnaden, som byggdes år 1922, fanns under åren 1945–1956 Parola malms soldathem, varefter den inrymde en butik ägd av kasernens handelskår. Foto: Boken "Tapparasta Tankkeihin".

Flygfältets soldathem 1940–1957. Foto: Boken "Tapparasta Tankkeihin"

Soldathemssystrar serverar och samtalar med beväringar i det ”gamla soldathemmet” (sotku 2). Foto: Boken "Tapparasta Tankkeihin"

”Nya soldathemmet” i mitten av Parola malms kasernområde blev färdigt hösten 1988. Foto: Boken "Tappara Tankkeihin"

Pansarskolans nya pansarvagnshall blev färdig år 1986. Materiel sett från vänster T-72 M1, MT-LB, BMP-1 och PSAJON-83 "Pasi." Foto: Pansarskolans bildarkiv

Pansarvärn

"Kanonen rör på sig!" Tyska krigstida 75 K 40-pansarvärnskanoner var länge i utbildningsbruk. Kanonen vägde 1 425 kg och 11 man ingick i kanongruppen. Foto: Pansarskolans bildarkiv

Vårt lands första robotar anskaffades från England år 1963. Pansarvärnsroboten ”Vigilant” var arméns första robottyp. Foto: Pansarbrigadstabens bildarkiv

Vid sidan av inhemska pansarvärnspjäser och granatgevär skaffades pansarskott utomlands. Man strävade efter att göra pansarvärn till varje soldats ”specialgren”. Foto: Pansarbrigadstabens bildarkiv